Räcker högskoleprovet för att komma in?
Nej – och det är den vanligaste och dyraste missuppfattningen om provet. Högskoleprovet ger ingen behörighet. Det avgör bara i vilken ordning redan behöriga sökande rangordnas.
Två steg som ofta blandas ihop
| Behörighet | Urval | |
|---|---|---|
| Frågan som ställs | Får du söka utbildningen? | Vem får platserna? |
| Svaret | Ja eller nej – ingen gradering | En rangordning |
| Avgörs av | Dina kurser och betyg i specifika ämnen | Betygsvärde och högskoleprovsresultat |
| Påverkas av provet? | Nej | Ja |
Behörighet: grundläggande och särskild
- Grundläggande behörighet krävs till all utbildning på grundnivå och är densamma oavsett vad du söker. Den bygger på godkända kunskaper på gymnasienivå, framför allt i svenska, engelska och matematik.
- Särskild behörighet är extra förkunskapskrav som varierar mellan utbildningar – exempelvis vissa matematik-, fysik- eller samhällskunskapskurser. Vilka som gäller står i utbildningens beskrivning.
Saknar du en kurs går den att läsa in i efterhand, till exempel på komvux eller folkhögskola. Det tar tid, men det är den enda vägen – provet kan inte ersätta ett kurskrav. Om du har kunskaper från annat håll än formell utbildning kan du fråga lärosätet om prövning av reell kompetens; reglerna för det avgörs av lärosätet självt.
Vad provet faktiskt gör för dig
Att provet inte ger behörighet betyder inte att det saknar värde – tvärtom. När du väl är behörig är det ett av två sätt att konkurrera om platsen:
- En andra ingång. Minst en tredjedel av platserna fördelas på provresultat och minst en tredjedel på betyg. Du prövas i båda grupperna utan att välja – så fungerar det.
- En chans att kompensera svaga betyg. Betygen är satta; provet kan skrivas om hur många gånger som helst och bara det bästa resultatet räknas.
- Ett resultat med lång hållbarhet. Det gäller i 8 år, vilket gör det användbart även om planerna ändras.
Så kontrollerar du din behörighet
- Leta upp utbildningen på antagning.se och läs behörighetskraven, som står separat från urvalsinformationen.
- Stäm av mot dina kurser. Notera exakt vilka kurser som saknas – det är den listan som avgör vad du behöver läsa in.
- Planera inläsningen först, och lägg provträningen ovanpå. Behörigheten är tröskeln; provet är hastigheten.
Vanliga frågor om behörighet och högskoleprovet
Räcker högskoleprovet för att komma in på högskolan?
Nej. Provresultatet ger ingen behörighet – det avgör bara i vilken ordning behöriga sökande rangordnas. Du måste först uppfylla grundläggande behörighet och utbildningens särskilda behörighetskrav för att över huvud taget delta i provurvalet.
Vad är skillnaden mellan behörighet och urval?
Behörighet är tröskeln in: uppfyller du kraven eller inte. Urval är rangordningen bland dem som klarat tröskeln, och där räknas betyg och högskoleprov. Ett toppresultat på provet hjälper inte om behörigheten saknas.
Kan jag höja ett underkänt gymnasiebetyg med högskoleprovet?
Nej. Saknar du godkänt i ett ämne som krävs för behörighet måste du läsa in det, till exempel på komvux eller folkhögskola. Provet kan inte ersätta ett kurskrav.
Vad är grundläggande behörighet?
Grundkravet som gäller all utbildning på grundnivå, oavsett vad du söker. Det bygger på godkända kunskaper på gymnasienivå i framför allt svenska, engelska och matematik. Kraven är desamma för alla utbildningar.
Vad är särskild behörighet?
Extra förkunskapskrav som varierar mellan utbildningar – exempelvis Matematik 3c eller Naturkunskap 2. De framgår av utbildningens beskrivning hos lärosätet och på antagning.se.
Uppgifterna följer Universitets- och högskolerådets beskrivning av tillträde till högskolan, kontrollerade i augusti 2026. UHR har själva påpekat att provet inte är någon genväg förbi behörighetskraven. Behörighetskraven för en enskild utbildning framgår alltid av antagning.se – kontrollera dem där.